Utsikt från köksfönstret i Vittensten...

Den 26 november 2010 skrev jag följande blogginlägg Funderingar efter att isen lagt sig... Skrev bl a så här...;
"I natten till 26 november frös Bysjön till is här vid Vittenstens strand. Vintern i år kom betydligt tidigare än ifjol. När man är uppväxt vid denna sjö är det en speciell känsla både när det blir is - och när våren kommer och sjön går öppen igen. Har uppevt så mycket här  - kräftfiske, mycket badande" 
"Trots att vintern har kommit för några veckor sedan - och Bysjön lagt sig till ro med is - längtar jag redan till våren och sommaren igen. Sol och bad - och barnaskratt"

Nu när jag blickar ut genon köksfönsteret här i Vittensten och tittar ut över den ännu isbelaga Bysjön - känns det som att nu är det riktigt på gång. Med vår och sommar. Vinden ligger just nu på ganska friskt över sjön - tjuter lite lätt i stugknutarna. Några täller och enbuskar vajar för vinden. Björkarna mera orörliga i väntan på att den grönskande lövkronan skall ta fart.  Solen lyser vackert - den speglar sig i isen.

Tittar ut genom fönstret. På andra sidan sjön ligger By-sidan. Riksväg 61 går där, och biltrafiken är i full gång. Den är "pulsådern" från Karlstad, via Västra Värmland mot Oslo, och den internationella flygplatsen Gardermoen. Du kan läsa mer om den här. Det är bara lite drygt 12 mil dit från Åmotfors.
Alldeles där fars tomt slutar ligger landsvägen, där tjälen nu till viss del börjat sitt underjordiska arbete. Parallelt med landsvägen går järnvägen, mellan Stockholm och Oslo. Endast 5-10 meter från Bysjön. Järnvägen färdigställdeles under åren 1867-1871. I samband med det sänktes Bysjön med 1.8 meter, enligt vattendom, för att göra det enklare att bygga järnvägen. Även om det är bedårande vackert nu runt Bysjön måste det ha varit ännu vackrare på den tiden med många långa vikar.


Här i denna lilla "by" ligger det nu 4 hus. Far var den förste att bygga. Han grävde grunden (med hjälp av vänner) för hand med spade och korp 1947. Huset byggdes 1948. Han byggde det också i huvudsak själv - det var så man gjorde på den tiden. Huset kallas för Björkli. Namnet är taget beroende på att då var det en vacker björkskog här. Finns fortfarande några riktigt stora björkar kvar.


Far fyllde 91 år den 31 mars. Jag har tillbringat vintern här sedan 21 oktober. Far har nu sökt plats på servicelägenhet. Det går nog inte en vinter till ute på landet. Nu är jag själv snart i startgroparna att flytta ner till samhället igen.  Vill bara få undan lite saker som är tillfälligt "magasinerade" där.
Nu skall jag gå ut och titta i trädgården här. Finns fortfarande några snö- och isfläckar kvar. Men lite planeringstänk lär det väl bli ändå - vad som behöver göras.