Att skolka från skolan förknippar man oftast med att någon skulle vara lat eller något annat. Så här kan man läsa på Wikipedia med en liten historisk tillbakablick på frågan. Det är nu aktuellt att från år 6 i skolan införa ett omdöme om "skolk" i betyget. Det har skrivits en del om detta - bl a i denna artikel Skolk i betyget från årskurs sex i Dagens Nyheter. Väljer några bloggare som kommenterat förslaget, t ex Högbergs tankar som till viss del belyser en annan problematik till varför någon skolkar. Även på denna bloggen Christer magister förs det ett kritiskt resonemang kring frågan "krafttag mot skolket".
Från ett något annorlunda, måhända "vuxenperspektiv" beskrivs en annan sida av skolket under rubriken Pontus "skolkade" och gick i Östrans skola. Detta fick mig att tänka på en berättelse jag hörde för åtskilliga år sedan.
Det var i en medelstor stad någonstans i Sverige som skolan tyckte att en pojke i årskurs åtta var borta mycket från skolan. Det togs kontakt med föräldrarna - de visste inget - de trodde pojken var i skolan.
Nåväl, när de frågade pojken vart han hade varit så kom svaret; Han hade gått till stadens stora bibliotek och läste böcker! Det gjorde han för att det var hans stora passion - och det fick han inte göra i skolan i den utsträckning han önskade. Det tål att tänka på - ser vi det vi vill se - eller är det något annat som döljer sig bakom vårt "schablonmässiga" sätt att se på olika frågeställningar?
Ser vi det vi vill se? Finns säkert flera exempel på detta tema. Det tål att tänka på. Ta aldrig något för givet.
"Att leva är att lära - att lära är att leva"
3 kommentarer:
Intressanta och kloka reflektioner "Ser vi det vi vill se?". En fråga att ställa ofta. Och visst är det också så "Att leva är att lära - att lära är att leva". Det gäller hela livet.
Tänkvärt!
Jo, det tål att tänka på. Ofta är problem mångfacetterade - och även lösningarna kan se olika ut. Skolans problem i det sammanhanget är nog att den fortfarande är för "fyrkantig".
Skicka en kommentar