söndag 14 november 2010

Pappa, föräldramotioner till riksdagen...

Nu börjar det hända en del för att även pappan ska bli mera lika modern vid vårdnadstvist. På Pappamanualen kan i denna länken till höger läsa de motioner som är inlämnade nu i höstriksdagen beträffande familjefrågor. Hela den politiska parti kartan  finns med. Här följer några utdrag ur några motioner. Men titta gärna själv.

I Motion  "Pappor diskrimineras vid separationer" av Lars-Arne Staxäng (M) och Finn Bengtsson (M) kan man läsa; "I nästan alla fall rörande ensam vårdnad så tillfaller ensam vårdnad mamman, oavsett om man haft gemensam vårdnad, eller varit till stora delar lika ansvariga för barnet tidigare när man levde gemensamt. Det finns naturligtvis fall där den ene föräldern är uppenbart olämplig som vårdnadshavare, av sociala, psykiska eller andra skäl, men är i dessa sammanhang ett fåtal fall."

I en Motion, "Översyn av lagstiftning" av Yvonne Andersson (KD); "En studie av närmare 3 000 tingsrättsdomar i södra Sverige visar att i 77 procent av fallen då det dömts till enskild vårdnad i domstol så är det mamman som får vårdnaden. En anledning till att det så ofta döms till mammans fördel är att år 2006 trädde en lagändring i Föräldrabalken i kraft som gjorde att samarbetssvårigheter bedömdes som ett starkare skäl för att ge vårdnaden till enbart en part, ofta mamman.
Enligt gällande lag så ska det dömas till enskild vårdnad endast om det finns risk för att det förekommit incest, svårt missbruk, misshandel eller om föräldrarna har väldigt stora samarbetssvårigheter" 
Idag "lönar" det sig att inte samarbeta. Detta har hittills gynnat modern. I motionen skrivs vidare; 
"Idag är det så många som 160 000 barn som växer upp utan sin pappa som vårdnadshavare. Papporna får då mycket svårare att ta ut föräldraledighet och får svårare att få insyn i barnets skolgång eller sjukvård"

Motion "Barns möjlighet att folkbokföras på två adresser" Av Emma Carlsson Löfdahl (FP), skrivs om bl a följande;

"Flertalet av de föräldrar som idag separerar, och har gemensamma barn, har gemensam vårdnad. Barnen kan bara vara folkbokförda hos en förälder trots att föräldrarna har gemensam vårdnad.
Om föräldrarna kan samarbeta på ett bra sätt och har en god relation så är detta inget problem. Tyvärr så tillhör det vardagen vid en separation att föräldrarna har kommunikationssvårigheter. Om den förälder, där barnet är folkbokfört, inte vill informera den andra föräldern om vissa uppgifter kommer den andra föräldern inte att få denna information."
Det kan vara allt ifrån, BVC-kontroller, läkarbesök, förskoleplaceringar etc. För att kunna vara en närvarande och ansvarstagande förälder måste man vara säker på att få den information som gäller barnet."

Läs gärna i de olika pappa (och mamma) grupper som finns på Facebook Även pappor har rätt till sina barn





3 kommentarer:

Mikael Ensson sa...

Jag tycker att dessa frågor är så himla intressanta. Många är det som skriker om att kvinnors rättigheter ska vara rättvisa på tex arbetsmarknaden och FI med Gudrun i spetsen är ett av alternativen som gör det. Men när ska folk i stället byta ut orden feminist till rättvisekämpe så det även kan innebära oss pappor och rätten till våra barn och rätten till tex halva barnbidraget?

Micke
ensson.se

Bo Sundbäck sa...

Visst är det intressant. Inte minst ur ett jämställdhetsperspektiv. Denna sida tycker jag ger anledning till funderande; http://www.pellebilling.se/2009/10/organisationer-som-jobbar-for-kvinnor-respektive-man/
Pelle har f ö flera intressanta artiklar på sin sida.

Bo Sundbäck sa...

Ytterligare intressanta aspekter hämtat från Pelle Billings sida;

Resultatet så här långt är 67 organisationer som jobbar med kvinnofrågor (+170 kvinnojourer som inte redovisas individuellt), och 13 organisationer som jobbar med mansfrågor (+7 stycken mansjourers som inte redovisas individuellt). Generellt sett kan man även säga att organisationerna för kvinnor är större, bättre organiserade och får betydligt mer statliga bidrag.

Vad är då det övergripande syftet med min informella kartläggning? Det finns några olika syften:

* Att påvisa den brist vi idag har av organisationer för män, och det relativa mångfald vi har av organisationer av kvinnor.
* Att inspirera män att börja organisera sig. Detta är helt centralt för de män som tycker att mansfrågor förtjänar samma uppmärksamhet som kvinnofrågor. Ingen annan kan göra det åt oss.
* Att påvisa den snedfördelning som finns av statliga bidrag, och inspirera kommande organisationer som jobbar för män att kräva sin beskärda del av dessa bidrag.